Frågan i rubriken möter jag allt oftare när jag håller föreläsningar. Ofta då underförstått att annars är det inte sant, eller inte viktigt, eller inte värt att lära sig.
’Vetenskap och beprövad erfarenhet’ är ett uttryck som jag har levt med. Nu verkar den beprövade erfarenheten vara på väg ut. Vilket vore varken mer eller mindre än en katastrof för mänskligt vetande.
Vad ÄR då vetenskapligt bevisat? Bara det som någon har fått pengar för att bevisa. Forskning är dyrt. Får forskaren sig inga medel tilldelade blir det inga bevis.
Det är således pengar som mer än något annat avgör vad som blir bevisat. Det kanske stämmer till eftertanke att tre områden där väldigt mycket är vetenskapligt bevisat är militär forskning, läkemedelsforskning och forskning om verkningarna av reklam. Medan exempelvis effekterna av så kallade alternativa metoder för att bevara hälsan mycket sällan är vetenskapligt bevisade.
Skulle vi bara ägna oss åt sådant som var vetenskapligt bevisat så vore det inte mycket vi kunde göra här i världen. Då skulle vi också skåpa ut sådant som qigong och yoga och många ’alternativa’ metoder som bakom sig har hundratals eller tusentals år av ’beprövad erfarenhet’.
Dock, trots att ’allt’ numera ska vara bevisat, eller ’evidensbaserat’, så är det ändå synnerligen godtyckligt hur beviskravet hanteras. Hos svenska myndigheter anses det till exempel inte vetenskapligt bevisat att strålningen från mobiler och annan trådlös kommunikation skadar den mänskliga organismen eller naturen. Detta trots att det finns många tusen vetenskapliga studier gjorda som visar just den saken. Ja du läste rätt: MÅNGA TUSEN.
Det är t.ex. ställt bortom allt tvivel att strålningen: öppnar blodhjärnbarriären så att den släpper igenom giftiga ämnen in i hjärnan; stör melatoninregleringen med åtföljande sömnproblem; slår mot immunförsvaret; ger dna-brott.
När en oberoende forskare, Henry Lai, för en del år sedan gick igenom ett antal studier på området så visade det sig att hälften av dem påvisade effekter, i den andra hälften sågs inga effekter. Nu kan man ju tycka att redan det är ett memorandum: verkar det mest sannolikt att hälften har misslyckats med att hitta något som finns, eller att den andra hälften har hittat något som inte finns? Dock, när Lai gick vidare och skilde på studier som hade anknytning till telekomindustrin och sådana som stod helt fria, avtecknade sig ett annat mönster. Av de förra studierna visade tre fjärdedelar inga effekter, bland de senare var det omvänt: tre fjärdedelar visade effekter.
Sedan dess har mängder av nya studier tillkommit. En oberoende forskargrupp satte sig för några år sedan och gick igenom en del av det vetenskapliga materialet, närmare tvåtusen studier. Detta resulterade i en rapport, The Bioinitiative Report, som fullkomligt staplar bevis för olika former av skadeverkningar.
Trots det hävdar myndigheterna alltså fortfarande att vi kan gå på i ullstrumporna med den trådlösa tekniken.
Då kan man undra: hur står det egentligen till med människans förnuft och hennes känslor?
Hjärtat har sina skäl
”Hjärtat har sina skäl som förnuftet inte kan fatta”, sa den franske 1600-talsfilosofen Blaise Pascal. Och han var inte ensam, det har funnits många som uttryckt sig på liknande sätt.
”Förnuftet är passionernas fånge”, det vi ju alla när det gäller sådant som vi brukar förknippa med ordet passion. Men detta gäller mer bokstavligt sant än man kanske i förstone tror.
I min första blogg rekommenderade jag Jill Bolte Taylor, en hjärnforskare som du kan se på Youtube. Hon har sagt: ”Vi är vana att se oss som tänkande varelser som, också, känner. Men vi bör i stället se oss som det vi faktiskt är: Kännande varelser som, också, tänker.” Detta är precis vad modern hjärnforskning har visat: känslorna kommer först. Ofta avgör magkänslan vad som över huvud taget ska behandlas av förnuftet. De fakta som inte passar känslan tar vi inte till oss. En annan vinkling är det som någon uttryckte så här: Det är svårt att få någon att förstå en sak om hans lön är beroende av att han inte förstår.
Du säger att ”alternativa metoder för att bevara hälsan” inte forskas på pga pengabrist, men vi svenskar lägger ju mer på alternativmedicin än på vanlig medicin. (Och vi snackar inte miljoner utan miljarder.) Ligger det inte nära till hands att tro att vi skulle fortsätta köpa (i ökande grad) även utan den forskningen – eller kanske framförallt utan den!
Nu är det som bekant inte våra privata plånböcker som styr forskningen, så det handlar ju om helt olika pengar.