Vad är hjärnergonomi

Vad är hjärnergonomi?

Hjärnergonomi handlar om hur du kan förebygga stress, hålla din hjärna alert och få ut mer av den under arbetsdagen utan att överbelasta den.

I dagens arbetsliv misshandlar många av oss sin hjärna rätt rejält. Men det kan ske på olika sätt. Den mänskliga hjärnan har en ofattbar kapacitet och dess flexibilitet är kolossal. Men inte oändlig.

Behandla din hjärna ergonomiskt 

Hjärnan klarar oerhört mycket stress och belastning om den bara får lugna ner sig mellan varven. Minutkorta avbrott med förrädiskt enkla övningar kan göra hela skillnaden… Sådana kan jag lära dig.

Hur fungerar hjärnan? Och hur fungerar arbetplatsen?
Hjärnergonomi arbetar med frågor som: Vad är det i arbetsmiljön som stressar hjärnan? Vad dränerar hjärnan på energi? Vad gör det svårt att koncentrera sig och fokusera på det viktiga, att fullfölja tankegångar, fatta genomtänkta beslut eller att vara skapande och kreativ? Och, framför allt: Hur kan vi skapa hjärnergonomiskt effektiva arbetsmiljöer? Ordet hjärnergonomi har jag från det arbete som görs vidwww.quranten.com

”Synstress” vid datorn
Stillasittande arbete vid datorn är ytterst oergonomiskt för både ögonen och hjärnan. Våra ögon rör sig naturligt över ett stort synfält och växlar ständigt fokus. Vid datorn låser vi ögonen på ett fast avstånd och tillåter dem ytterst små rörelser. Detta är extremt belastande för de muskler som styr ögonens rörelser. Dessa små muskler är precis som kroppens övriga muskler gjorda för att ständigt växla mellan spänning och avspänning, inte för attvara låst i ett fast läge.

Men inte bara ögonmusklerna utan också hjärnan belastas på ett ensidigt sätt vid datorn. Synen är vårt mest ”intellektuella” sinne; synintrycken bearbetas till stor del i hjärnbarken, den medvetna tänkande delen av hjärnan. Detta arbete kräver mycket kraft, som hjärnan laddas med via ett system (den s k retikulära formationen) i hjärnstammen, och det sker bland annat genom kroppsrörelser. Stillasittande ger det systemet ytterst lite stimulans.

”Hörselstress”
Liksom synen hör hörseln till de system som ofta belastas hårt idag, av alla de ljud som omger oss från maskiner, datorer, fläktar, telefoner, trafik… Men olika slags ljud ger belastning av mycket olika slag. Lågfrekventa och jämna ljud vänjer sig hjärnan snabbt vid, så att du inte hör dem. Men det betyder inte att du är opåverkad. Vi har väl alla dragit en suck av lättnad när fläkten slogs av och det blev tyst.

Dessa låga jämna ljud dränerar hjärnan på energi och bidrar till trötthet, irritation och koncentrationssvårigheter.

”Urvalsstress”
Ett överflöd av syn- och hörselintryck leder till vad jag skulle vilja kalla ”urvalstress”. En av hjärnans allra viktigaste och ganska okända uppgifter är att sortera bort de intryck som inte ska vidare till det tunna skikt, hjärnbarken, där vårt medvetande sitter. Det är bara en ytterst liten del av alla de intryck som når våra sinnen som någonsin blir medvetna. Belastningen på de system och mekanismer i hjärnan som sköter denna bortsortering är ett av de tunga stressmomenten idag.

Tid för eftertanke och kreativitet?
Hjärnan gör den största delen av sitt arbete, även intellektuellt arbete, utan att du är medveten om det. Detta är egentligen välkänt och vi har många språkliga uttryck för det: vi säger att vi måste ”smälta intrycken”, ”sova på saken” och ”låta det mogna”. Det betyder att medan vi gör andra saker arbetar hjärnan med de intryck den tagit emot. Du kan somna på kvällen med en fråga och vakna med ett utropstecken. När du sportar, diskar, promenerar, handarbetar… arbetar hjärnan i det tysta.

En av stressfaktorerna idag är att vi inte ger hjärnan den här tiden. Beslut ska fattas snabbt, information ska iväg bums, svaret på frågan ska komma i samma ögonblick den ställs.

Skapande, nytänkande och problemlösning är processer som förutsätter samverkan mellan många centra i hjärnan. Det är ömtåliga processer som lätt störs. Ett par telefonsamtal eller mejl som pockar på uppmärksamhet kan effektivt sabotera en kreativ eller problemlösande process i hjärnan.

Sådana processer kräver ostörd tid, både för medveten eftertanke och för att låta hjärnans undermedvetna arbeta. Den tiden går inte att förhandla bort utan att resultatet blir lidande. Och en längre sammanhängande tid kan inte ersättas av många kortare tidssnuttar.

Arbetsglädjen börjar i hjärnan
Både effektiviteten och arbetsglädjen är beroende av att vi tillgodoser hjärnans behov och respekterar dess sätt att fungera. Precis som stressen börjar arbetsglädjen, kreativiteten och effektiviteten i hjärnan.